Mina tankar blandas
med drömmar
hur många nätter
ska jag hoppas,
önska o tro?
Huvudet exploderar
av tankarna som
hamrar
upp och ner
inne och ute
varför
försvinner de aldrig ut?
De försöker rymma hela tiden,
varför kommer de alltid tillbaka?

Utan dig bultar mitt hjärta långsammare,
utan dig rinner mina tårar på nätterna,
utan dig lockar inte livet lika mycket,
utan dig känns allt ja gör fel.
Ja försöker att slåss mot känslorna,
försöker drömma mig bort från tankar,
men i mina drömmar är det du o ja,
i mina drömmar e ja lycklig.

Ja vet att ja borde sluta,
ja vet att ja plågar mig själv.
Men hur ska ja sluta älska dig,
då du var allt ja behövde?





Ja vet att ni börjar tröttna,
ja vet.
Men hur kan ni lämna mig,
nu då ja behöver er mest?

I'm dreaming away
trying to fit the pieces
that are left
into a hole in my heart
that's way too big
for them to fit.
The pieces that are left
don't fit.
There's a big
empty
hole
in the middle of what's left
of my heart.

Ett skrapsår tar en,
kanske två veckor
att läka.
Ett brutet ben tar
en till två månader.
Ett brustet hjärta
kan ta en hel livstid,
utan att nånsin läkas.
Så säg inte åt mig
att tänka glada tankar,
för det är omöjligt.

Jag vill dansa i ett
ösregn med dig.
Känna dina starka armar
runt om mig.
Jag förs längre o längre bort
från dig,
men mina tankar fylls av drömmar,
mitt hopp börjar
återkomma.
Jag hör ljuva toner av
en gitarr,
drömmer vidare
o önskar än en gång
att allt vore annorlunda.
Önskar att mitt hopp vore fullständigt,
önskar att mina tankar inte skulle förmörkas
av sorg o ilska,
önskar att det inte vore så svårt
att andas.
Med dig känns allt lättare,
Du känner mig,
du bryr dig.
Du och jag för evigt.
Nu önskar jag bara
att allt inte vore en dröm,
jag önskar
att jag visste vem du är.

Dröm.

Tomhet
Mina känslor är
blandade som i en mixer
jag vill...
jag vill...
glömma?
förlåta?
komma över dig?
Jag vill
skrika
slå dig
gråta ut i din famn
men jag vet
att gör jag det
blir det bara värre
o ändå
kommer jag säkert
att göra det.
Mitt huvud exploderar
av tankar
mitt sorgsna, trötta hjärta
orkar knappt bulta
Mina tårar blänker på mina kinder
min ilska går ut över andra
jag är sårad
mer sårad än någonsin
men jag kan int visa det åt nån
o jag önskar
för första gången någonsin
att jag aldrig hade träffat dig
för just nu
gör det för ont.

Jag dansar på glassplitter
mina fötter skärs blodiga,
men jag fortsätter.
Drinken i min hand gör
hjärnan härligt suddig,
och jag fångar någons blick,
håller kvar den länge,
ler,
men tittar sen bort.
Jag försöker hitta sätt
som får saker och ting
att göra mindre ont,
jag försöker le,
försöker gömma
mina tankar,
försöker hitta någon
som får mig att vilja leva
igen,
men förgäves.
För vem jag än
ler mot just nu,
vem som än försöker ta
mig bort från glassplittret
under mina fötter
påminner mig bara om
att den personen inte
är du.

And finally,
today,
I truly realized
what I wish
you'd realize too.
I simply...
I simply
can't live without you.

Solen skiner in
genom fönstret
men i mitt hjärta
stormar det
det gör ont
som det aldrig
har gjort förr
mitt hjärta blöder
mina kinder
är våta
av tårar
som runnit hela
natten
och jag önskar
att mitt hjärta
vore av sten.

Jag ligger brevid dig
ser på hur du drar
djupa andetag
memorerar varenda
millimeter av ditt ansikte
försöker hitta något
att inte gilla,
något som får
mig att älska dig
mindre.
Omöjligt.

I hate the fact
that nothing
is the same
or feels the same
I hate that
you can't see
how everything's
upside-down.
I hate that
you lie straight to my face
when I see what you mean
in your eyes.

Solskenet är tillbaka
strålarna lyser in genom
persiennerna
på mitt ansikte
tårdränkt av
utmattning
mitt hjärta
bultar ännu
en ny dag gryr
än så länge känns den
bra
bättre?
bäst?
längtar efter
den dagen
då allt känns
helt rätt
igen
men jag tror ibland
att jag väntar
förgäves.

Dream away
the broken pieces
are here to stay
I wish I could
glue them together
again
but i'm afraid
it's no use
one piece
in my puzzle
is upside-down
and wont
turn around
refreshing rain
here to
drown my tears away
i'm lost
in my own words.

Början till slutet
dagen då
regnet förmörkade
himlen
men lyste upp mitt
trötta hjärta
grått
gråa människor
gråa jackor,
grå himmel
mina enda
solstrålar
försvann över havet
långt bort
med en önskan
om att allt inte vore
på väg att ta slut.

Krossade drömmar.

Ljusen brinner
som mitt hjärta
för dig
ute härjar höststormen
i mitt huvud slåss tankarna
försöker reda ut
varandra
medan jag gömmer mig
under täcket
under hjärtmönstret
jag gömmer mig
för verkligheten.

Ja känner din arm om mig
din andedräkt mot min kind
vänder mig om,
söker efter dina läppar
längtar efter din smak
drar med fingrarna
genom ditt hår
o vaknar
ensam.
Verkligheten
var inte det
jag ville ha.

Jag rotade
i det förflutna
insåg något
jag inte insett tidigare
och nu känner jag mig tom
du säger en sak
men menar en annan
jag vet nog
du tror bara

förvirrad
känner mig så tom
o tror
nej, önskar
att jag kunde ändra
hur du ser mig
vad du tänker
o va du vill

ja insåg just
att det int går
vad jag än säger
eller gör.

Vem vet?

Regn
det regnar inom mig
varför?
känner mig tom
känner mig ensam
varför känns det så konstigt plötsligt?
känns som att jag inte alls vet vem du är
som att jag bara är nån som ser
in genom ditt fönster
och tror jag känner dig
fastän jag egentligen
bara är en fluga
på din vägg.
Eller?